≡ Menu

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre för. Det var inte bättre för tio år sedan. Det var inte bättre för femtio år sedan. Det var inte bättre för hundra år sedan. Det var inte heller bättre för tusen år sedan eller för tvåtusen år sedan. Men, det var inte heller sämre.

Det enda som förändrats under alla dessa år är tekniken. Människan har varit densamma. Människan har brottats med precis samma problem under alla dessa år och ännu längre bak i tiden. Vårt enda problem är det existentiella problemet. Meningen med livet. Och meningen med livet har i de flesta fall varit en jakt på lycka, eller rättare sagt en jakt på reduktion av olycka. Och frågan är hur man uppnår lycka eller undviker olycka.

Det finns en anledning till att citat från filosofer och religiösa texter från världens alla hörn än idag används och känns högst aktuella och användbara i våra liv – människans grundfråga har inte förändrats.

Våra vardagliga frågeställningar har inte förändrats

Det finns även en mängd exempel på vardagliga frågeställningar i historien. Låt mig ge några exempel på hur lite vår vardag, våra liv och våra frågeställningar förändrats. Känner du igen något resonemang och kan det tyckas vara aktuellt idag?

“Du kommer att få höra rätt många säga: ‘Från och med mitt femtionde år skall jag dra mig tillbaka i lugn och ro och mitt sextionde skall jag befria mig från umgängeslivets plikter.’ Och vem borgar för att du får ett längre liv än så? /…/ Hur sent är det inte att börja leva precis när man ska sluta leva.”

“Alla upptagnas tid är visserligen eländig, men deras är ändå eländigast som som plågas av bestyr som inte ens är deras egna, de som får anpassa sin sömn till någon annans, anpassa sina steg till någon annans och älska och hatar på befallning, val som borde vara de allra friaste.”

“/…/det är svårare för folk att utverka ledighet av sig själva än av lagen.”

“/…/ du har aldrig kletat ner ditt ansikte med för mycket färger och smink; du har aldrig tyckt om kläder som inte avslöjade mera hud när de kom av: din största heder, din enda prydnad och den härligaste skönhet som ingen ålder rår på har för dig varit anständigheten.”

Samtliga citat ovan är tagna ur den romerska filosofen Senecas skrifter (född cirka 4 f.Kr, död cirka 65 e.Kr). Det första citatet kommer från texten Till Paulinus om livets korthet skriven 49-62 e.Kr (Seneca 2012:35-36), det andra citatet kommer från samma text (2012:66), även det tredje citatet kommer från denna text (2012:67). Det fjärde citatet kommer från texten Trösteskrift till min mor Helvia skriven 41-43 e.Kr (Seneca 2012:166). Citaten var enbart exempel på vardagsproblem som inte skiljer sig så mycket från problem som diskuteras än idag. Vill man läsa mer om hur Seneca resonerade kring mening och lycka rekommenderar jag boken Om livets korthet och andra skrifter (Seneca 2012).

Frågan om mening och lycka är lika aktuell idag

Men det är inte bara de antika filosoferna som diskuterat meningen med livet och lycka. Vid en analys av senare tänkare som anses aktuella än idag hittar du sociologer som Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber som söker efter meningsfulla strukturer i samhället. De såg ett problem för människan att skapa en meningsfull vardag när industrialiseringen, kapitalismen och sekulariseringen gjorde sitt intåg i samhället. Frågan är fortfarande grunden för de flesta av dagens frågeställningar i såväl vetenskap som religion, frågan är hur vi skapar en vardag där människan är lycklig, eller åtminstone en vardag där människan inte är olycklig.

Referenslista

Seneca, Lucius Annaeus (2012). Om livets korthet och andra skrifter. Göteborg: Daidalos
Köp boken: Bokus | CDON

{ 0 comments… add one }

Leave a Comment

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.