≡ Menu

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre för. Det var inte bättre för tio år sedan. Det var inte bättre för femtio år sedan. Det var inte bättre för hundra år sedan. Det var inte heller bättre för tusen år sedan eller för tvåtusen år sedan. Men, det var inte heller sämre.

Det enda som förändrats under alla dessa år är tekniken. Människan har varit densamma. Människan har brottats med precis samma problem under alla dessa år och ännu längre bak i tiden. Vårt enda problem är det existentiella problemet. Meningen med livet. Och meningen med livet har i de flesta fall varit en jakt på lycka, eller rättare sagt en jakt på reduktion av olycka. Och frågan är hur man uppnår lycka eller undviker olycka.

Det finns en anledning till att citat från filosofer och religiösa texter från världens alla hörn än idag används och känns högst aktuella och användbara i våra liv – människans grundfråga har inte förändrats.

Våra vardagliga frågeställningar har inte förändrats

Det finns även en mängd exempel på vardagliga frågeställningar i historien. Låt mig ge några exempel på hur lite vår vardag, våra liv och våra frågeställningar förändrats. Känner du igen något resonemang och kan det tyckas vara aktuellt idag?

“Du kommer att få höra rätt många säga: ‘Från och med mitt femtionde år skall jag dra mig tillbaka i lugn och ro och mitt sextionde skall jag befria mig från umgängeslivets plikter.’ Och vem borgar för att du får ett längre liv än så? /…/ Hur sent är det inte att börja leva precis när man ska sluta leva.”

“Alla upptagnas tid är visserligen eländig, men deras är ändå eländigast som som plågas av bestyr som inte ens är deras egna, de som får anpassa sin sömn till någon annans, anpassa sina steg till någon annans och älska och hatar på befallning, val som borde vara de allra friaste.”

“/…/det är svårare för folk att utverka ledighet av sig själva än av lagen.”

“/…/ du har aldrig kletat ner ditt ansikte med för mycket färger och smink; du har aldrig tyckt om kläder som inte avslöjade mera hud när de kom av: din största heder, din enda prydnad och den härligaste skönhet som ingen ålder rår på har för dig varit anständigheten.”

Samtliga citat ovan är tagna ur den romerska filosofen Senecas skrifter (född cirka 4 f.Kr, död cirka 65 e.Kr). Det första citatet kommer från texten Till Paulinus om livets korthet skriven 49-62 e.Kr (Seneca 2012:35-36), det andra citatet kommer från samma text (2012:66), även det tredje citatet kommer från denna text (2012:67). Det fjärde citatet kommer från texten Trösteskrift till min mor Helvia skriven 41-43 e.Kr (Seneca 2012:166). Citaten var enbart exempel på vardagsproblem som inte skiljer sig så mycket från problem som diskuteras än idag. Vill man läsa mer om hur Seneca resonerade kring mening och lycka rekommenderar jag boken Om livets korthet och andra skrifter (Seneca 2012).

Frågan om mening och lycka är lika aktuell idag

Men det är inte bara de antika filosoferna som diskuterat meningen med livet och lycka. Vid en analys av senare tänkare som anses aktuella än idag hittar du sociologer som Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber som söker efter meningsfulla strukturer i samhället. De såg ett problem för människan att skapa en meningsfull vardag när industrialiseringen, kapitalismen och sekulariseringen gjorde sitt intåg i samhället. Frågan är fortfarande grunden för de flesta av dagens frågeställningar i såväl vetenskap som religion, frågan är hur vi skapar en vardag där människan är lycklig, eller åtminstone en vardag där människan inte är olycklig.

Referenslista

Seneca, Lucius Annaeus (2012). Om livets korthet och andra skrifter. Göteborg: Daidalos
Köp boken: Bokus | CDON

{ 0 comments }

Multinationella företag är så starkt stigmatiserade, att bara att nämna dem i vårt samhälle leder mångas tankar till att koppla dem till något negativt (negativ stigmatisering).
Den senaste reprisen handlar om en hamburgare, eller ett Happy Meal, från McDonalds som ser lika färskt ut som när den köptes för 5 år sedan.

Så här ser formeln ut i människor huvud:
Grundhypotes/Sanning: {Multinationellt företag} = [Ondska]
Delhypotes: {Multinationellt företag} + {tillagar mat} = [Farligt]

Detta leder tanken till att om en hamburgare inte börjar ruttna/mögla, då måste det vara något fel med den. Ett multinationellt göra aldrig något bra (se formeln ovan), de kan således inte ha tillverkat en bra produkt som inte möglar utan att tillsätta farliga konserveringsmedel.

I den bästa av världar skulle de flesta istället frågat sig, är det något konstigt med att mat bevaras på det sättet? Många frågar sig inte det. De nöjer sig med att låta tanken följa formeln ovan. Jag vet inte varför, men kanske beror det på en kunskapsbrist inom det naturvetenskapliga.

T ex:
Derfor fordærves et Happy Meal ikke
och
The Burger Lab: Revisiting the Myth of The 12-Year Old McDonald’s Burger That Just Won’t Rot (Testing Results!)
Vill man inte sätta sig in i naturvetenskaplig kunskap kan man även vända sig till den samhällsvetenskapen. Lite kunskap i inte alltför avlägsen historia kan berätta om jordkällare, torkat kött, bröd som blir skorpor etc. Med den kunskapen kan man anta att konservering är möjlig utan “ohälsosamma” tillsatser.
Hade man istället ställt sig frågan hade man lätt hittat information om varför maten håller sig, och varför det inte är något konstigt med det. Det handlar helt enkelt om under vilka förhållande som maten förvaras.

Just nu är det många som dela följande länk:
Idag fyller min hamburgare 5 år
http://www.lifevision.se/halsoblogg/idag-fyller-min-hamburgare-5-ar/

Författaren har givetvis fått kommentarer på inlägget gällande sin okritiskhet och fått förklarat för sig varför hamburgaren håller. Och trots den nya kunskapen skriver hon:

“Oavsett vilket så står jag fast vid min personliga tro att vi bör äta mer färsk levande mat från växtriket!!! Och jag tycker fortfarande att det är skrämmande att det inte händer något med vare sig brödet, burgaren, pommesen, kanelgifflar och våfflor.”

Citatet ovan visar är ett exempel på det som hela tiden utspelar sig i vår värld. Vi väljer våra sanningar, och även om vi får tydliga svar på hur vi resonerar fel väljer vi att stå fast vid vår tro.

{ 0 comments }

“-Tidigare har man trott att de nulevande käkförsedda ryggradsdjurens sista gemensamma förfader liknade en haj, men det nya fossilet vänder uppochned på denna hypotes.” (Forskning.se 2013-09-26)

Delar av de evolutionsteoretiska hypoteserna omformuleras när nyupptäckta fossil rekonstrueras efter inte helt säkra antaganden. Evolutionsteorin bygger på stora osäkerheten, ändå tas den för given, som en sanning lika starkt befäst som teorin om att jorden var platt en gång var.
Vår vardag skvallrar dock om att människan själv kan skapa liv. Vi kan avla fram olika djurraser, vi kan skapa artificiell design som blir alltmer intelligent, snart kan vi odla organ för transplantation, odla kött för att motverka djurens lidande vi kan skapa intelligenta virus och vetenskapen påstår sig komma allt närmare möjligheten att återuppliva utdöda arter. Människan, vetenskapen, påstår sig själv kunna skapa liv och påverka evolutionen. Ändå ställer samma vetenskapsmän sig skeptiska till intelligent design (ur ett ickereligiöst perspektiv). Frågan är varför man ställer sig så skeptisk till att även vi skulle kunna vara en del av samma vetenskap som människan själv ägnar sig åt, varför man är skeptisk till att tidigare former av evolution kompletterats av en ingripande och påverkande han.
Hur säker är du på att evolutionsteorin är den slutgiltiga sanningen?

Intelligent design handlar inte om att påpeka att en gud eller en annan livsform skapat livet på jorden, utan framför allt om att begrunda att det finns möjligheter att allt levande kan påverkas och förändras av någon som ingriper, likt människan idag ingriper i utvecklingen.

{ 2 comments }